Jag har haft fullt upp idag, förlåt mig.
Men ialafall, vad jag ville säga var, att jag ska lägga upp ett inlägg ifrån Kims blogg, inlägget var en summering av 2009, jag har nog lagt upp den innan, men här kommer den igen!
varsågoda:
Ett mycket intensivt år går mot sitt slut. Var tog det egentligen vägen? Förmodligen försvann det så fort för att jag har rest och upplevt så oerhört mycket det här året.
Året började med Boksläpp i Hässleholm 1 februari av min bok "Snapphaneresan" i samarbete med Hässleholm, Osby och Östra Göinges kommuner.
Min bok "Tillbaka till Pompeji" kom ut i Spanien, Sydamerika och spansktalande delarna av USA i februari.
Därefter var det Littfestivalen i Umeå i februari, Läromedelsmässa i Kristianstad och så vidare till Finland för att föreläsa i två omgångar i mars.
Våren var fylld av föreläsningar och samtidigt avslutade jag min bok "Kinesiska Draken" och "Kimberlie - Äventyr på Nya Zeeland". Boken om Kina skrev jag i Finland, eftersom det blir långa dagar och kvällar efter föreläsningarna, med gott om skrivtid då jag kan sitta fjättrad vid skrivbordet och försvinna bort i fantasin. Jag skrev för hand i min skrivbok, men eftersom det tog flera dagar att skriva in texten när jag kom hem, bestämde jag mig för att inhandla en liten bärbar dator, vilket jag också har gjort.
Horsahallens Gille i maj, som alltid lika roligt, det är också därifrån bilden överst är hämtad. Ett bröllop hann jag med på våren och sedan var det en hel del föreläsningar och marknader under sommaren. Två evenemang var jag tvungen att ställa in pga att rösten helt och hållet försvann för mig i två veckor. Undrar om min man tyckte det var skönt...?
Min hund Namie dog, och en av mina valpar kom på besök och var sekunder från döden bara några dagar efter Namies död. Strax därpå föll min PON, Tickie, ihop på promenaden och var jättedålig och jag trodde att hon skulle dö för mig också. Det var tre riktigt, riktigt hemska veckor.
Vi hade smygsläpp av min nya bok redan 31 Juli här i Karlskrona. Och sedan var det dags för bröllop, igen! Jättekul! Och sedan snurrade det igång rejält.
När jag nu tittar på min kalender så är det lättare att räkna de enstaka dagar jag var hemma än att räkna hur mycket jag var borta. Jag flög fram och tillbaka, Stockholm, Luleå, Kiruna, tåg till Göteborg för föreläsning, hem igen och sedan var det tillbaka till Göteborg för bokmässa. Det var en jätterolig bokmässa. För första gången hade jag en praktikant och tre medhjälpare i montern. Med andra ord var det fyra personer som arbetade åt mig medan jag bara satt och skrev autografer och föreläste. Med anledning av att det var märkesåret 1809, föreläste jag en hel del om min bok "Det glömda kriget 1808-1809" och satt i panel och diskuterade i ämnet. En mycket spännande bokmässa.
I oktober, direkt efter bokmässan, var det ännu en panel tillsammans med Margareta Skantze och Katarina Mazetti, i Ronneby, där vi diskuterade historiska tema. Salen var fylld av folk och vi fick mycket stort gensvar och hade jättekul själva.
Sedan fylldes dagarna och veckorna med fullt av signeringar och föreläsningar och därefter reste jag till Island.
Island var helt fantastisk. Om nu vill veta mer om den resan kan ni titta på tidigare bloggar. Där kan ni bland annat läsa om min "Nära-döden-upplevelse" på Island. Min bok Aftur till Pompei släpptes på Island och bara en månad senare var den nästan slut. Förlaget har tryckt upp fler böcker och även köpt rättigheterna till att översätta "Jag är ingen häxa". "Aftur til Pompei" blev utsedd som en av årets fem bästa utländska böcker av bokhandlarna på Island. Det har skrivits om mig och min bok i en tvåsidig artikel i en dagstidning, en halvsida i ett magasin och en fin artikel om förlaget och dess ägare. Helt otroligt.
Direkt vidare till Barnboksdagen i Landskrona och sedan föreläsningar och därefter reste jag till Finland.
Denna gång gick Finlandsresan till Rovaniemi där jag fick träffa jultomten och många underbara lärare och elever. En del av dem har jag fortfarande kontakt med och hoppas få träffa igen. Ni kan läsa mer om Finlandsresan här på tidigare blogginlägg.
Ingen vila efter Finlandsresan utan det var full fart med signeringar, runt om i Skåne och Stockholm ända fram till strax före julafton. Tyvärr var det snökaos när jag var i Skåne och jag kunde inte ta mig fram på vägarna alla dagar. Var tvungen att låna snöskyffel av grannen, för någon sådan har jag inte i min sommarstuga där jag bodde.
Det är inte lätt att summera ett så innehållsrikt år på bara några rader, för som ni förstår har det hänt mycket, mycket, mycket mer än vad jag har skrivit om här.
Jag ser med tillförsikt fram emot 2010 och hoppas att det kommer fler glada, roliga nyheter som jag kan dela med mig av.
Jag vill avsluta med att tacka alla mina läsare för att ni har gjort 2009 till ett av de mest fantastiska år jag har upplevt. Tack för att ni finns!
Många varma hälsningar och kramar från Kim
Kram Kimseliusfan
torsdag 21 januari 2010
Kim-Årets Eringsbodare 2009
Ps. Ser ni bakom Kim, så har hon en massa böcker i sin bokhylla? Ds.Se på Kims blogg hur hon förklarar hur det gick till och användbara länkar för oss som vill skriva.
Jag hoppas att ni mår bra,
Kram Linda
onsdag 20 januari 2010
unga fakta
Hej !Jag hade tänkt lägga in lite frågor ifrån Ungafakta, som är frågade till Kim,
Ganska mycket om hur man gör en bok, men också några utanför skrivandet,
Jag citerar också frågorna och svaren.
Hej kim!
I skolan ska vi skriva en saga men jag har funderat jättemycket på det och vet fortfarande inte vad
den ska hetta eller vad den ska handla om.
Kan du ge mig några tips om hur jag ska börja?
är tacksam för svar!
/ anonym, 11 år från malmö
Hej Anonym
Skriv det DU vill läsa! För att göra en bra berättelse bör du skriva direkt från hjärtat, och gärna ta del av de erfarenheter du bär inom dig. Tänk på att inte skriva för att någon annan ska läsa berättelsen, utan skriv för att DU ska bli nöjd med berättelsen. Använd ditt eget "språk" och försök inte härma någon annan författare, då blir din berättelse bra. Glöm inte att berättelsen måste fånga läsaren redan i första meningen.
Läs böcker för att få lite inspiration. Be din bibliotekarie plocka fram böcker som kan inspirera dig.
Lycka till!
Kramisar från Kim
Kimseliusfan:Ja, Jag har förstått det (tack vare Kim) att om en bok ska bli bra, så måste man skriva en bok som man själv vill läsa, det är som allt annat i livet, gör man det inte för sig själv, utan för andra, då blir det inte bra.
Är det kul att vara författare
/ h, 11 år från sverie
Hej H
Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket, eftersom hela första kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.
Det är lite kämpigt med pengar när man är författare. Man vet aldrig hur mycket inkomst man har.
Det är roligt att resa runt och föreläsa och möta läsarna. Det är jätteroligt att vara ute och signera och möta mina fans. Och det är helt fantastiskt att det finns en fanklubb om mig och mina böcker, som mina fans har startat.
Det är få författare som kan försörja sig enbart på sitt författarskap. Många som har drömmen om att bli författare söker sig ofta till yrken där man får syssla med skrivandet, till exempel: lärare, journalist, tryckeri, bibliotek med flera.
Sina första böcker skriver man på kvällar och nätter. Har man tur, som J.K. Rowlings med Harry Potter-böckerna, så gör första boken succé och man kan direkt försörja sig på sitt författarskap. Jag har också haft lyckan att göra en dunderdebut och därmed också lyckats försörja mig på mitt författarskap. Även om det inte är lika stora inkomster som Rowlings...
Jag älskar att vara författare!
Det som är viktigt om man tänker bli författare är att man läser och skriver mycket, mycket, mycket och inte ger upp om man får dålig kritik. Det är viktigt att man tar till sig kritiken för att utveckla sitt skrivande, att man låter andra läsa sina berättelser och lyssnar på vad de säger.
Vill du veta mer om mig och mina historiska äventyrsböcker kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se. Där hittar du mina böcker "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", ”Faraos förbannelse”, "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen", "Riddarsvärdet", "Det glömda kriget 1808-1809", ”Snapphaneresan”, ”Kinesiska Draken” och "Kimberlie - Äventyr på Nya Zeeland", samt "Kimberlie - Ett nytt liv" som kommer ut i mars. Du kan även läsa lite ur varje bok och lyssna på när jag läser ur "Tillbaka till Pompeji", "Snapphanar" och "Giljotinen". Om du söker på mitt namn "Kimselius" på YouTube, kan du se och lyssna på när jag läser ur mina böcker.
Kramisar från Kim
Kimseliusfan: När jag läser hennes svar, så drömmer jag om författarskapet, det var ju trots allt Kims böcker som fick mig att inspireras att skriva.
vilka är dina favotit böker som du har skrivit?
/ sara, 10 år från sundsvall
Hej Sara
Oftast är det alltid den senaste boken som jag har skrivit, vilket då är "Kinesiska Draken" och "Kimberlie - Äventyr på Nya Zeeland".
Men... jag har just avslutat en ny bok som heter "Kimberlie - Ett nytt liv" och jag tycker väldigt mycket om den boken, men den har inte kommit ut i bokhandeln ännu...
Kramisar Kim
Kimseliusfan: Jag längtar så himla mycket efter Kimberlie ! och Romarriket och Theos Pompeji.
Hej Kim !
Är du vädligt kräsen med vad du skriver? Jag har skrivit massor med berättelser men ratar de oftast innan någon annan har läst dem. Jag är helt enkelt för angelägen om att skriva rätt att jag oftast tycker att det ser fel ut redan innan jag sett helheten. Därför kan det lätt hända att jag klickar bort en berättelse på hundra sidor för att jag helt enkelt inte gillar hur jag själv skrivit.
Jag vill jätte gärna bli författare men är rädd att min förmåga att ( som mamma säger det ) underskatta mig själv kommer göra det svårt att förfölja en berättelse.
jag hoppas att du kan ge mig några förslag om hur jag kan sluta. ( försökte att blunda när jag skrev, vilket visserligen funkade bra om jag inte skulle bry mig om hur det blev, men det gav upplopp till många stavfel. )
Förut skrev jag med lätt hjärta, brydde mig inte alls hur jag skrev eller vem som läste. Nu har liksom lite av glädjen med att skriva försvunnit, eftersom jag själv är så kräsen och måste ställa höga krav.
Finns det något jag kan göra eller får jag helt enkelt försöka med att blunda igen?
mvh // Ida
/ Ida, 14 år
Hej igen Ida
I din ålder ville jag inte att folk skulle läsa vad jag hade skrivit. Jag stoppade berättelserna i byrålådorna och där låg de i många, många år innan jag plockade fram dem och skickade till förlag. Min första bok blev antagen och sålde i 11.000 ex första veckan, vilket var jättemycket 1997.
Som du förstår är det inget fel att vara kritisk mot sina berättelser, men vad du än gör: Släng dem inte! Stoppa bara undan dem och ta fram dem senare, då du har fått en annan syn på dem.
Fortsätt skriv från hjärtat utan att bry dig om vad andra ska tycka om din berättelse. Ställ inga höga krav på dig, skriv och låt fantasin flöda. När du skrivit av dig berättelsen, skriver du ut den på papper och stoppar undan den utan att läsa den och så börjar du på nästa berättelse som du har inom dig. Det som är viktigt nu är att du låter din fantasi flöda, att du inte kritiserar ditt skrivande, att du inte läser igenom det du har skrivit utan bara skriver, skriver, skriver OCH sparar allt du skriver. Om du har svårt att avsluta berättelsen... Gör inte det. Skriv ut den, stoppa in den i en mapp och lägg undan den. Slutet kommer när man minst anar det!
Ibland skriver jag slutet allra först när jag skriver en bok, eftersom slutet är så självklart, ibland skriver jag slutet när jag har skrivit halva boken, ibland får slutet vänta till allra sist.
Släng ingenting du skriver, spara det och ta fram det om några månader, några år... Du ska se att alla de berättelser som du ratade kommer du att tycka är fantastiskt bra när du läser dem längre fram.
Lycka till och hör gärna av dig igen! Glöm inte kontakta mig den dag du får din första bok utgiven. Vill du följa min skrivprocess kan du göra det på min blogg. Gå in på www.kimselius.se så hittar du länk till bloggen, där hittar du även fler skrivtips.
Kramisar från Kim
Kimseliusfan: Ett tips till alla er som vill bli författare :-)
Kram
Kimseliusfan
lite över 700 besökare!!
tisdag 19 januari 2010
650!
Hej allihopa!
tror ni att det blir 700 nya besökare idag?
300 nya alltså, vilket är rekordet.
Kram
Kimseliusfan
tror ni att det blir 700 nya besökare idag?
300 nya alltså, vilket är rekordet.
Kram
Kimseliusfan
exakt 600 besökare!
600 besökare!
200 nya besökare, idag.
Tänk om det fortsätter såhär med besökarna?
då blir det 73.000!
Kraam Linda
200 nya besökare, idag.
Tänk om det fortsätter såhär med besökarna?
då blir det 73.000!
Kraam Linda
andra dagens lucka
Hej alla Kimselius fans!
Här är lite nyheter:
Kim har nu fått kontrakt med Islands förlag , Jag är ingen häxa blir alltså översatt på Isländska!, ROLIGT!
Något roligt är på gång, och det väntar på bekräftelse!, såhär skrev Kim till mig:
"Hemliga saker som jag hoppas kunna avslöja före jul, både för min egen skull och för er skull."
Och visste ni att Tillbaka till Pompeji har nästan sålt slut på Island ?, och den kom ut för nästan en månad sen,
ja, det är ingen tvekan om att Kims böcker kommer erövra världen!
Här är lite nyheter:
Kim har nu fått kontrakt med Islands förlag , Jag är ingen häxa blir alltså översatt på Isländska!, ROLIGT!
Något roligt är på gång, och det väntar på bekräftelse!, såhär skrev Kim till mig:
"Hemliga saker som jag hoppas kunna avslöja före jul, både för min egen skull och för er skull."
Och visste ni att Tillbaka till Pompeji har nästan sålt slut på Island ?, och den kom ut för nästan en månad sen,
ja, det är ingen tvekan om att Kims böcker kommer erövra världen!
ett inlägg ifrån den gamla bloggen ( kanske det skulle sitta bra med den första luckan?)
Vilket var, ja minns ni vad det var?
Japp, som ni vet, så var det Kimberlie-ett nytt liv, utdrag!
"Och bara så att ni vet, idag får ni läsa ett Smakprov ur Kimberlie - Ett nytt liv!:
Kimberlie låg stel av fasa i sängen och lyssnade på rösterna som trängde in från rummet intill. Det kunde bara inte vara sant, det de sa.
Hon låg alldeles tyst och försökte höra vartenda ord som faster Leonie och faster Barbera sa, samtidigt som hon försökte förstå det ofattbara de talade om. Något fruktansvärt hade hänt hennes föräldrar, det förstod hon, men vad hade hon inte uppfattat.
Kimberlie ansträngde öronen till det yttersta för att höra vartenda ord de vuxna sa.
Det var något som hade hänt med bilen, så mycket hade hon förstått. Att hennes föräldrar var skadade, det förstod hon också, men hur allvarligt det var, det hade hon inte hört.
Kimberlie lyfte försiktigt täcket, stack ned sina bara fötter på det kalla golvet och smög fram mot dörren. Sakta öppnade hon den, rädd för att den skulle knarra och avslöja henne. Dörren gnisslade och Kimberlie höll andan, rädd för att någon hade hört att hon hade stigit upp. Men ingen verkade ta någon notis om att hon var uppe. Med små försiktiga steg smög Kimberlie ut i korridoren mot vardagsrummet. Hon stannade precis vid dörröppningen och lyssnade på de upprörda rösterna. Hon stod där, kall om fötterna, med båda armarna runt kroppen för att värma sig.
När innebörden av det hon hörde, gick in i Kimberlie, kunde inga armar i världen hindra den iskyla som spred sig i hennes kropp. Hon stod fastfrusen, som om hon just träffats av blixten. Det var som om tiden stannade och aldrig mer skulle gå igång. Hon kände bröstet värka, som om det skulle sprängas av vetskapen. Hennes andning blev tyngre och snabbare och hon kämpade för att få luft. Innan Kimberlie ens hade fattat ett medvetet beslut, hade hon rusat in i rummet med tårarna strömmande nedför kinderna, medan ett skrik for ur henne.
"NEJ!" skrek hon högt och vanmäktigt.
------
Andy stönade när han satte sig upp i sängen. Han var otroligt trött. Flera nätter i rad hade han sovit oroligt, hans tankar hade hela tiden gått till Kimberlie. Han undrade hur hon hade det, om hon hade kommit hem ännu, eller om hon fortfarande åkte omkring på Nya Zeeland med sina föräldrar. Han saknade henne. Även om han hade lovat henne att de skulle ses igen, förstod han att det skulle vara svårt att hålla det löftet. Nya Zeeland och Sverige låg mycket, mycket långt ifrån varandra och hans föräldrar skulle aldrig gå med på att betala en resa för honom. Kanske om några år, när han hade lyckats tjäna egna pengar, då kunde han åka till Kimberlie och träffa henne igen. Men då hade hon sannolikt glömt honom. Så söt som hon var föll förmodligen pojkarna som käglor för henne när hon passerade.
Andy stönade igen och höll sig för huvudet. Han hade helst velat dra täcket över huvudet för att sova ännu en stund. Men något fick honom att ta sig upp ur sängen och stappla in i duschen...
.....
Vad tycker ni om den?"
Japp, som ni vet, så var det Kimberlie-ett nytt liv, utdrag!
"Och bara så att ni vet, idag får ni läsa ett Smakprov ur Kimberlie - Ett nytt liv!:
Kimberlie låg stel av fasa i sängen och lyssnade på rösterna som trängde in från rummet intill. Det kunde bara inte vara sant, det de sa.
Hon låg alldeles tyst och försökte höra vartenda ord som faster Leonie och faster Barbera sa, samtidigt som hon försökte förstå det ofattbara de talade om. Något fruktansvärt hade hänt hennes föräldrar, det förstod hon, men vad hade hon inte uppfattat.
Kimberlie ansträngde öronen till det yttersta för att höra vartenda ord de vuxna sa.
Det var något som hade hänt med bilen, så mycket hade hon förstått. Att hennes föräldrar var skadade, det förstod hon också, men hur allvarligt det var, det hade hon inte hört.
Kimberlie lyfte försiktigt täcket, stack ned sina bara fötter på det kalla golvet och smög fram mot dörren. Sakta öppnade hon den, rädd för att den skulle knarra och avslöja henne. Dörren gnisslade och Kimberlie höll andan, rädd för att någon hade hört att hon hade stigit upp. Men ingen verkade ta någon notis om att hon var uppe. Med små försiktiga steg smög Kimberlie ut i korridoren mot vardagsrummet. Hon stannade precis vid dörröppningen och lyssnade på de upprörda rösterna. Hon stod där, kall om fötterna, med båda armarna runt kroppen för att värma sig.
När innebörden av det hon hörde, gick in i Kimberlie, kunde inga armar i världen hindra den iskyla som spred sig i hennes kropp. Hon stod fastfrusen, som om hon just träffats av blixten. Det var som om tiden stannade och aldrig mer skulle gå igång. Hon kände bröstet värka, som om det skulle sprängas av vetskapen. Hennes andning blev tyngre och snabbare och hon kämpade för att få luft. Innan Kimberlie ens hade fattat ett medvetet beslut, hade hon rusat in i rummet med tårarna strömmande nedför kinderna, medan ett skrik for ur henne.
"NEJ!" skrek hon högt och vanmäktigt.
------
Andy stönade när han satte sig upp i sängen. Han var otroligt trött. Flera nätter i rad hade han sovit oroligt, hans tankar hade hela tiden gått till Kimberlie. Han undrade hur hon hade det, om hon hade kommit hem ännu, eller om hon fortfarande åkte omkring på Nya Zeeland med sina föräldrar. Han saknade henne. Även om han hade lovat henne att de skulle ses igen, förstod han att det skulle vara svårt att hålla det löftet. Nya Zeeland och Sverige låg mycket, mycket långt ifrån varandra och hans föräldrar skulle aldrig gå med på att betala en resa för honom. Kanske om några år, när han hade lyckats tjäna egna pengar, då kunde han åka till Kimberlie och träffa henne igen. Men då hade hon sannolikt glömt honom. Så söt som hon var föll förmodligen pojkarna som käglor för henne när hon passerade.
Andy stönade igen och höll sig för huvudet. Han hade helst velat dra täcket över huvudet för att sova ännu en stund. Men något fick honom att ta sig upp ur sängen och stappla in i duschen...
.....
Vad tycker ni om den?"
Roligt med Feedback!
"Du är duktig "Kimseliusfan"!
Jag älskar din blogg, jag går in här varje dag,
var det verkligen 14 personer? :O
Konstigt, eftersom att jag besökte din förra blogg också,
Kan du inte lägga in ett gammalt inlägg ifrån kimseliusfan.blogg.se?
Kram
Anonym.."
ja, visst kan jag lägga in ett gammalt inlägg!
Kraam Linda
Jag älskar din blogg, jag går in här varje dag,
var det verkligen 14 personer? :O
Konstigt, eftersom att jag besökte din förra blogg också,
Kan du inte lägga in ett gammalt inlägg ifrån kimseliusfan.blogg.se?
Kram
Anonym.."
ja, visst kan jag lägga in ett gammalt inlägg!
Kraam Linda
502 besökare!
varje dag, så ökar det med 100 besökare,
Ni är helt magiska!
jag minns när det bästa var 14 personer som hade sett bloggen,
och nu är det 500!
visst, det är inte så mycket om man jämför med dem stora bloggarna,
men tänk er, 100 besökare mer varje dag, i ett helt år, då blir det 36 500 besökare!
och det är mycket!
så fortsätt kolla på bloggen dagligen! så tänker jag göra Kims böcker, kända över hela världen! För det är dem värda.
Kram Linda
Ni är helt magiska!
jag minns när det bästa var 14 personer som hade sett bloggen,
och nu är det 500!
visst, det är inte så mycket om man jämför med dem stora bloggarna,
men tänk er, 100 besökare mer varje dag, i ett helt år, då blir det 36 500 besökare!
och det är mycket!
så fortsätt kolla på bloggen dagligen! så tänker jag göra Kims böcker, kända över hela världen! För det är dem värda.
Kram Linda
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)