söndag 18 april 2010

Boudica


Innan så har jag skrivit om Boudicca, men det var om Krigen hon var med i , och att hon var en  krigsguddina osv. Men nu har jag letat upp information  som är lite fördjupat i just henne.

Boudicca var av kunglig börd. Dio menar att hon var "intelligentare än de flesta kvinnor", att hon var lång, hade långt rött hår som räckte ned till höfterna, sträv röst och genomträngande blick. Hon brukade bära ett stort gyllene halsband (kanske en torc, en mångfärgad tunika och en tjock mantel sammanhållen av ett spänne.

Boudicca var gift med den icenske kungen Prasutagus och hade två döttrar med honom.

Av den beskrivningen , tror jag att det är Boudicca som nämns i detta smakprov;

Människorna spärrade upp ögonen och ryggade tillbaka när Ramona lyfte sina händer.

I samma stund for ett yrväder, i form av en ung flicka, in genom dörren. Hon visade ingen respekt för mannen och gästerna, utan rusade rakt fram till dem och sa:

eller vad säger ni?
vi fortsätter:

Slaget vid Paulerspury / Watling Street 
Suetonius omgrupperade med Legio XIV Gemina, några vexillationes (avdelningar) ur Legio XX Valeria Victrix och all tillhgänglig auxilia (hjälptrupper). Prefekten för Legio II Augusta, Poenius Postumus ignorerade Suetonius begäran om understöd, men trots det kunde Suetonius mönstra nästan tio tusen soldater. Han förskansade sig på en numera okänd plats, troligen någonstans längs den romerska vägen Watling Street i West Midlands, i en ravin med skogen i ryggen.




Enligt Dio ska den anfallande styrkan nu ha räknat 230 000 kämpar, men denna uppgift är ifrågasatt, dels eftersom den endast är känd från en sen avskrift, dels eftersom antika författare gärna överdrev fiendens antal. Enligt Tacitus rörde det sig om 100 000 kelter.



Boudicca kommenderade sina trupper från sin vagn med sina döttrar vid sin sida. Tacitus låter henne hålla ett kort tal där hon beskriver sig själv inte som en ädling som berövats sitt välstånd utan som en vanlig människa som vill hämnas sin berövade frihet, sin misshandlade kropp och sina döttrars heder. Deras sak var rättvis, gudarna var på deras sida och den enda legion som vågat ta strid hade förintats. Hon, en kvinna, hade beslutat sig för att endera vinna eller dö. Om männen ville leva i slaveri var det deras eget val.
Förutsättningarna för striden var ojämna; de fördel de brittiska trupperna hade av sitt överlägsna antal begränsades kraftigt av Suetonius val av en trång ravin som slagfält. Britterna var också ovana vid strid på öppna fält och hade bristande erfarenhet av att föra befäl över så stora styrkor. Romarna hade en stark fördel av bättre utrustning och bättre disciplin.
Inledningsvis gick kelterna till frontalangrepp, vilket utan begränsningar av en dalgång fungerat utmärkt. Romarna stod tätt packade i en 800 meter lång och flera led djup sköldmur. De höll sina positioner och kastade sina pila (spjut) mot de anstormande kelterna. När de fick slut på spjut gick de i närstrid med kelternas andra anfallsvåg. Romarnas svärd var korta och lätta att sticka med, medan de keltiska svärden var längre och avsedda för mer platskrävande kraftiga hugg, något som i detta läge skulle visa sig föga effektivt. Romarnas kraftiga rustningar och stora sköldar skyddade dem och om någon enstaka legionär dog så var det bara för legionären bakom att fylla igen luckan. När romarna längs hela fronten avancerade i svinfylkingar försökte britterna fly, men hindrades av den ring av vagnar med civilister eller stödtrupper som i syfte att vara den sista försvarslinjen upprättats bakom de stridande linjerna.

 Hur Boudicca sägs ha dött
Nästan 80 000 britanner, (inklusive civila/stödtrupper), jämfört med bara 400 romare och Boudicca tog sitt liv med hjälp av gift. Enligt Dio ska hon istället ha dött av sjukdom och fått en storslagen begravning.

Legender

Det finns många muntligt traderade legender om Boudicca.

En legend som är tidigast belagd från 1800-talets mitt berättar att Boudiccas vålnad kan ses i Lincolnshire. Hon sägs köra sin stridsvagn och många trafikanter uppges ha sett henne. Det är oklart hur länge detta har pågått. Vissa påstår att drottningen spökat allt sedan sin död, andra menar att spökerierna dök upp samtidigt som 1800-talets nymornade intresse för Boudicca.
Enligt en annan legend ska Boudicca vara begravd under plattform 8, 9, eller 10 på King's Cross järnvägsstation i London ( Ni som har läst Harry Potter-böckerna vet vad King's cross är) . Denna uppfattning härrör från byn Battle Bridge som tidigare låg där stationen idag ligger. Battle Bridge ansågs ha fått sitt namn från den strid som Boudicca förlorade. Detta betraktas idag dock som en skröna som härrör från Lewis Spences bok Boadicea - Warrior Queen of the Britons (1937) där det nämns, men inte källbeläggs. Den nuvarande uppfattningen om namnet Battle Bridge är att det är en förvrängning av Broad Ford Bridge. Andra platser där traditionen velat placera Boudiccas grav är Parliament Hill, Hampstead och i Suffolk. 


Boudica har inspirerat ett par kompositörer också, däribland dem;
Boudicca har också inspirerat ett flertal kompositörer och musiker, bland annat;




  • Henry Purcell, 1695, "Bonduca, or the British Heroine" (Z. 574). 
  • Enya Boadice 
  • Petra Berger 
  • Steve McDonald 
  • Bal-Sagoth
  • Faith and the Muse 
  • Dreams in the Witching House.  


 

Boudica




Updattering;
Min bror spelade innan Pc-spelet Civilisation ( Spelet går ut på att kontrollera en civilisation, från år 4 000 före Kristi födelse fram till år 2100 efter Kristi födelse.Civilisationerna bygger städer, utvecklar nya tekniker och försöker få dess invånare att trivas. Internationella relationer omfattar såväl handelsförbindelser som krig.  Man kan också bygga världens sju underverk. ) Och när jag nu kollar lite om Boudica ser jag att man kan vara henne, ska gå och fråga min bror om han fortfarande har kvar spelet... ;-)


Såhär ser Boudica ut i spelet.



Hoppas ni gillade dagens inlägg
Kram Linda