Bilderna är gjorda av den duktiga Jenny martinsson
Sir Gillian - Joakim Nätterqvist
lördag 2 januari 2010
fredag 1 januari 2010
torsdag 31 december 2009
ny Fanmade poster, men nu för Giljontinen!
framsida och Baksida.
tack jenny Martinsson!
Här är rollerna:
Robert - Freddie Highmore
Drottningen Marie-Antoinette - Gabrielle Lazure
Theo - Michael Angarano
Ramona - Sarah Bolger
Tack jenny!
tack jenny Martinsson!
Här är rollerna:
Robert - Freddie Highmore
Drottningen Marie-Antoinette - Gabrielle Lazure
Theo - Michael Angarano
Ramona - Sarah Bolger
Tack jenny!
Om du också vill göra en sådan här,
skriv in till Kimseliusfan@hotmail.com !
och skika bilden!, så lägger jag upp den på bloggen!
onsdag 30 december 2009
Fanmade poster för Den gömda Inkastaden
De här fantastiska bidlerna, har Jenny Martinsson gjort!
Vääldigt fina!
Tack!
Dessa tyckte hon skulle spela i den:
Theo - Michael Angarano
Ramona - Sarah Bolger
Övrigt;
Omai - keira knightley
Inka Manco - Jeremy Irons
Vääldigt fina!
Tack!
Dessa tyckte hon skulle spela i den:
Theo - Michael Angarano
Ramona - Sarah Bolger
Övrigt;
Omai - keira knightley
Inka Manco - Jeremy Irons
Baksidan
Framsidan
Hey allihopa!
Eftersom att jullovet är här har uppdateringen varit dålig,
Kim har under tiden gjort en summering av 2009 på sin blogg,
läs den här
Ett fan av Kim har också gjort en väldigt fin Fanmade poster för Den gömda inkastaden..
Jag lägger upp det i nästa inlägg ;)
orkar ni vänta`?
Kim har under tiden gjort en summering av 2009 på sin blogg,
läs den här
Ett fan av Kim har också gjort en väldigt fin Fanmade poster för Den gömda inkastaden..
Jag lägger upp det i nästa inlägg ;)
orkar ni vänta`?
söndag 27 december 2009
Tillbaka igen
Hej Allihopa!,
Nu är jag tillbaka och därför får ni vara beredda på mycket uppdatering!
Det var jätteroligt att Kim skrev på julafton,
vilken överraskning ,va?
Fick du någon bok av Kim i Julklapp?
Kram Kimseliusfan
torsdag 24 december 2009
GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR
Önskar er alla en riktigt God Jul ett riktig Gott Nytt År
Linda är bortrest och har bett mig, Kim, att skriva i fanbloggen.
Igår avslutade jag första korrekturläsningen på "Kimberlie - Ett Nytt liv" som kommer ut 1 mars 2010. Visst låter det långt dit, men det är snart. Tiden går mycket fortare än vad man tror.
Dessutom har jag börjat på TVÅ nya böcker i Theo och Ramona-serien. De kommer redan i augusti 2010. Som ni förstår har jag en flödande fantasi och älskar att skriva.
Nu ska jag försöka ta lite julledigt och låta bli att jobba med mina böcker, men jag vet att det kommer att bli svårt.
Ät inte för mycket julgodis och läs många böcker och ha det så bra. Hoppas vi ses någon gång när jag är ute och signerar eller föreläser.
Många kramisar från Kim M. Kimselius
onsdag 23 december 2009
Kimberlie iväg till korrekturläsning!
Som ni ser på rubriken, så ska Kimberlie2 , till Korrektur läsning!, roligt!
Såhär skrev Kim på sin facebook :
klar!! Kimberlie - Ett nytt liv gått iväg för korrekturläsning. Nu kan jag ta julledigt ett par dagar! God Jul alla vänner! Kram!
Ja, visst är det roligt? :D
Imorgon är det julafton!, har ni funderat på vem som ska skriva imorgon?
Såhär skrev Kim på sin facebook :
klar!! Kimberlie - Ett nytt liv gått iväg för korrekturläsning. Nu kan jag ta julledigt ett par dagar! God Jul alla vänner! Kram!
Ja, visst är det roligt? :D
Imorgon är det julafton!, har ni funderat på vem som ska skriva imorgon?
tisdag 22 december 2009
Om Linda
Hej allihopa!
Här är lite information om mig,
Namn: Linda
när hittade Kims böcker: Vet inte, 1 år sen kanske
hur hittade du Kims böcker? : Min vän roxana lånade mig den och sa att den var bra, jag läste den, och visst var den det!
När gjorde du boggen?: någon gång i september förra året
Fyller år: 31 Maj
Vilken är din favorit bok?: Jag vet inte vilken som är min favorit, alla är ju så bra!, men en som jag gillar mycket, är Svarta döden, men också Giljontinen!
Har du ryst när du har läst någon bok av Kim? : Ja, Svarta döden!, jag läste den på vägen till Stockholm.
Vilken är boken du tycker är mindre bra av Kim? : Ingen! , alla är lika bra!
Vad är du känd som i din släkt?: Bokmalen
Kram Kram Linda!
Här är lite information om mig,
Namn: Linda
när hittade Kims böcker: Vet inte, 1 år sen kanske
hur hittade du Kims böcker? : Min vän roxana lånade mig den och sa att den var bra, jag läste den, och visst var den det!
När gjorde du boggen?: någon gång i september förra året
Fyller år: 31 Maj
Vilken är din favorit bok?: Jag vet inte vilken som är min favorit, alla är ju så bra!, men en som jag gillar mycket, är Svarta döden, men också Giljontinen!
Har du ryst när du har läst någon bok av Kim? : Ja, Svarta döden!, jag läste den på vägen till Stockholm.
Vilken är boken du tycker är mindre bra av Kim? : Ingen! , alla är lika bra!
Vad är du känd som i din släkt?: Bokmalen
Kram Kram Linda!
Nya Inlägg!
Hej allihopa!, nu sitter jag i Bromma och har äntligen fått en Internet - uppkoppling!
Här är lite nyheter :
Tillbaka till Pompeji har blivit utsedd till den 3:e bästa utländska
boken i Island ! såhär skrev Kim om det på sin facebook :
"Bokhandlarna på Island väljer varje år fem böcker som de tycker är de bästa. I gruppen utländska böcker kom Aftur til Pompei nr 3. YES! "
Jättebra eller hur? :D
Kim är också hemma nu, för att vila och bara ha det mysigt under julhelgen!,
Tänk själva att inte vara hemma på ganska länge och åka iväg hela tiden.
Kimberlie blev Klar för några dagar sen!, roligt !
Ett inlägg på Kims hemsida stod såhär :
Hej alla läsare!
Nu är jag hemma ifrån min sista signerings tur i Skåne, ja den sista signeringsrundan för i år. Nu ska jag pusta ut ikväll och imorgon börjar jag jobba igen. Ska läsa igenom Kimberlie - Ett nytt liv, innan manus går iväg till korrekturläsarna. Annandag Jul sätter jag mig och börjar skriva på nästa bok i serien om Theo och Ramona. Tack alla som har förgyllt alla dessa signerings dagar runt om i landet.
Kramisar från Kim, 21 december 2009
Jag hoppas att alla får en bra Julhelg och ett gott nytt år!,
Kram Kram!,
PÅ julafton skriver en annan person ett inlägg ;)
Jag undrar vem? ;))
God jul och gott nytt år! ,
Här är lite nyheter :
Tillbaka till Pompeji har blivit utsedd till den 3:e bästa utländska
boken i Island ! såhär skrev Kim om det på sin facebook :
"Bokhandlarna på Island väljer varje år fem böcker som de tycker är de bästa. I gruppen utländska böcker kom Aftur til Pompei nr 3. YES! "
Jättebra eller hur? :D
Kim är också hemma nu, för att vila och bara ha det mysigt under julhelgen!,
Tänk själva att inte vara hemma på ganska länge och åka iväg hela tiden.
Kimberlie blev Klar för några dagar sen!, roligt !
Ett inlägg på Kims hemsida stod såhär :
Hej alla läsare!
Nu är jag hemma ifrån min sista signerings tur i Skåne, ja den sista signeringsrundan för i år. Nu ska jag pusta ut ikväll och imorgon börjar jag jobba igen. Ska läsa igenom Kimberlie - Ett nytt liv, innan manus går iväg till korrekturläsarna. Annandag Jul sätter jag mig och börjar skriva på nästa bok i serien om Theo och Ramona. Tack alla som har förgyllt alla dessa signerings dagar runt om i landet.
Kramisar från Kim, 21 december 2009
Jag hoppas att alla får en bra Julhelg och ett gott nytt år!,
Kram Kram!,
PÅ julafton skriver en annan person ett inlägg ;)
Jag undrar vem? ;))
God jul och gott nytt år! ,
söndag 20 december 2009
Nytt Blogginlägg av Kim!
Imorgon bär det av till Stockholm!, funderar på om jag ska ta emd mig datorn för att lägga upp nya uppdateringar?, jo det ska jag nog!,
På julafton blir det en stor överraskning!
Jag hoppas att ni får en trevlig jul!
Kram Kram :)
Dagens är för alla dagar förrutom julafton ;)
”Nu, Ramona! Nu är det snart vår tur!” viskade Theo. ”Upp på benen, var beredd. Du vet vad som gäller. Bussa Pluto på väktarna så fort jag har kommit ut ur buren. 'Attack' är kommandoordet.”
”Varför säger inte du åt honom?” undrade Ramona, osäker på om hon verkligen hade mod att ge kommandot åt Pluto.
"Jag har haft en fruktansvärd huvudvärk ända sedan jag vaknade på likhögen inne i staden. Jag trodde det berodde på slaget jag hade fått i nacken. Men… men tydligen är jag smittad", sa Theo och spärrade upp ögonen, samtidigt som han drog ett häftigt andetag när Bendt tvekade. Han var inte säker på att pojken han höll i ett fast grepp var spion. Aldrig tidigare hade någon vågat smyga in i hans hus för att spionera. Om kungens män kom, då kom de öppet i stor skara för att genomsöka hans gård efter snapphanar. Att skicka en spion hit…
Sakta skakade Bendt på huvudet och var i stort sett säker på att det var en oskyldig pojkstackare han höll i sin famn. Utan att tänka på det släppte han efter på greppet om pojkens kläder.
När Ramona kände greppet lossa såg hon sin chans. Hon ville sträcka ut handen för att nå Theo, så att även han följde med. Men det var för sent! Ljudet av Theos förvånade röst var det sista hon hörde innan stridslarmet runt henne tog vid.
Ramona mindes orden hon just hade uttalat, när hon stått framför montern och sett alla krigiska föremål: Tänk att leva på den tiden. Redan då hade pirrningen i henne börjat och när hon sedan fortsatt säga: Det måste ha varit fruktansvärt! Då hade hennes lugna tillvaro förbytts till giljotinen.
Innan brandlarmet börjat ljuda hade männen precis fäst giljotinens vassa klinga, högt där uppe på ställningen, men de hade inte hunnit säkerhetssurra den. Meningen var att den skulle bindas fast med ståltråd för att ingen av misstag skulle kunna utlösa handtaget som frigjorde det vassa bladet. Någon skulle kunna komma till skada. Någon skulle kunna göra sig väldigt, väldigt illa, tänkte Ramona och sträckte fram handen mot handtaget. Hon var så fascinerad av giljotinen att hon helt glömt bort nattens fasansfulla mardröm. Den som hon tidigare sett som en varning om att något hemskt var på väg att hända.
"Jag ska bara känna", viskade Ramona och tog tag om handtaget på den där vingliga, bräckliga saken som indianerna kallade bro! Inte nog med att hon var rädd för trånga utrymmen, hon var dessutom höjdrädd och att ha tagit sig så här långt upp och ut över den fruktansvärda hängbron tidigare, det var en stor bedrift, men nu var det slut på hjältemodet. Nu stannade hon här.
”Kom nu! Jag går först så du ser att det inte är farligt. Tyvärr kan jag inte hålla dig i handen, för det finns inte i Paris, mitt under franska revolutionen. De hade fattat tag om giljotinbladet som skulle föra dem hem, tillsammans med Ramonas kusin Robert. Nu var Robert inte längre tillsammans med dem. Var fanns han och var befann de sig? De hade i alla fall inte kommit tillbaka till sin egen tid, det var de säkra på.
Theo och Ramona hade en sagolik förmåga, de kunde resa i tiden. Oftast hände det när de minst anade det. Den här gången hade de verkligen blivit överraskade. De hade en tid befunnit sig på 1700-talet under franska revolutionen där människor halshöggs med en giljotin. De hade varit med om många fruktansvärda saker och undkommit i sista stund. Theo och Ramona hade trott att de skulle komma tillbaka till sin egen tid när de hade fattat tag om giljotinbladet. Men istället för att hålla i ett giljotinblad stod de nu och höll i ett svärd. Hur hade det gått till?
De hade inte en aning om var de befann sig, i vilket århundrade, i vilket land eller vilken plats. Det enda de visste var att de hade en förmåga att alltid hamna i svårigheter så fort de varit med om en gammal kista i ett av rummen på Sporrakulla gård. Det rum de var strängt förbjudna att gå in i. Hon hade en gång tidigare brutit förbudet, vilket hade medfört hemska, men även spännande saker. Var hon beredd att göra samma sak igen? Tänk om det inte skulle gå lika bra den här gången?
"Är ni alldeles galna? Ni funderar väl inte på allvar att gå in i rummet en gång till, inte efter vad som hände förra gången? Säg att ni skämtar!" sa Robert.
Pluto såg från den ene till den andre. Vad var det som var på gång egentligen, de lät så upprörda? Hunden reste sig upp, gick fram till Theo och viftade på sängen och lyssnade på rösterna som trängde in från rummet intill. Det kunde bara inte vara sant, det de sa.
Hon låg alldeles tyst och försökte höra vartenda ord som faster Leonie och faster Barbera sa, samtidigt som hon försökte förstå det ofattbara de talade om. Något fruktansvärt hade hänt hennes föräldrar, det förstod hon, men vad hade hon inte uppfattat.
Kimberlie ansträngde öronen till det yttersta för att höra vartenda ord de vuxna sa.
Vilka böcker kommer dessa ifrån?:)
”Varför säger inte du åt honom?” undrade Ramona, osäker på om hon verkligen hade mod att ge kommandot åt Pluto.
"Jag har haft en fruktansvärd huvudvärk ända sedan jag vaknade på likhögen inne i staden. Jag trodde det berodde på slaget jag hade fått i nacken. Men… men tydligen är jag smittad", sa Theo och spärrade upp ögonen, samtidigt som han drog ett häftigt andetag när Bendt tvekade. Han var inte säker på att pojken han höll i ett fast grepp var spion. Aldrig tidigare hade någon vågat smyga in i hans hus för att spionera. Om kungens män kom, då kom de öppet i stor skara för att genomsöka hans gård efter snapphanar. Att skicka en spion hit…
Sakta skakade Bendt på huvudet och var i stort sett säker på att det var en oskyldig pojkstackare han höll i sin famn. Utan att tänka på det släppte han efter på greppet om pojkens kläder.
När Ramona kände greppet lossa såg hon sin chans. Hon ville sträcka ut handen för att nå Theo, så att även han följde med. Men det var för sent! Ljudet av Theos förvånade röst var det sista hon hörde innan stridslarmet runt henne tog vid.
Ramona mindes orden hon just hade uttalat, när hon stått framför montern och sett alla krigiska föremål: Tänk att leva på den tiden. Redan då hade pirrningen i henne börjat och när hon sedan fortsatt säga: Det måste ha varit fruktansvärt! Då hade hennes lugna tillvaro förbytts till giljotinen.
Innan brandlarmet börjat ljuda hade männen precis fäst giljotinens vassa klinga, högt där uppe på ställningen, men de hade inte hunnit säkerhetssurra den. Meningen var att den skulle bindas fast med ståltråd för att ingen av misstag skulle kunna utlösa handtaget som frigjorde det vassa bladet. Någon skulle kunna komma till skada. Någon skulle kunna göra sig väldigt, väldigt illa, tänkte Ramona och sträckte fram handen mot handtaget. Hon var så fascinerad av giljotinen att hon helt glömt bort nattens fasansfulla mardröm. Den som hon tidigare sett som en varning om att något hemskt var på väg att hända.
"Jag ska bara känna", viskade Ramona och tog tag om handtaget på den där vingliga, bräckliga saken som indianerna kallade bro! Inte nog med att hon var rädd för trånga utrymmen, hon var dessutom höjdrädd och att ha tagit sig så här långt upp och ut över den fruktansvärda hängbron tidigare, det var en stor bedrift, men nu var det slut på hjältemodet. Nu stannade hon här.
”Kom nu! Jag går först så du ser att det inte är farligt. Tyvärr kan jag inte hålla dig i handen, för det finns inte i Paris, mitt under franska revolutionen. De hade fattat tag om giljotinbladet som skulle föra dem hem, tillsammans med Ramonas kusin Robert. Nu var Robert inte längre tillsammans med dem. Var fanns han och var befann de sig? De hade i alla fall inte kommit tillbaka till sin egen tid, det var de säkra på.
Theo och Ramona hade en sagolik förmåga, de kunde resa i tiden. Oftast hände det när de minst anade det. Den här gången hade de verkligen blivit överraskade. De hade en tid befunnit sig på 1700-talet under franska revolutionen där människor halshöggs med en giljotin. De hade varit med om många fruktansvärda saker och undkommit i sista stund. Theo och Ramona hade trott att de skulle komma tillbaka till sin egen tid när de hade fattat tag om giljotinbladet. Men istället för att hålla i ett giljotinblad stod de nu och höll i ett svärd. Hur hade det gått till?
De hade inte en aning om var de befann sig, i vilket århundrade, i vilket land eller vilken plats. Det enda de visste var att de hade en förmåga att alltid hamna i svårigheter så fort de varit med om en gammal kista i ett av rummen på Sporrakulla gård. Det rum de var strängt förbjudna att gå in i. Hon hade en gång tidigare brutit förbudet, vilket hade medfört hemska, men även spännande saker. Var hon beredd att göra samma sak igen? Tänk om det inte skulle gå lika bra den här gången?
"Är ni alldeles galna? Ni funderar väl inte på allvar att gå in i rummet en gång till, inte efter vad som hände förra gången? Säg att ni skämtar!" sa Robert.
Pluto såg från den ene till den andre. Vad var det som var på gång egentligen, de lät så upprörda? Hunden reste sig upp, gick fram till Theo och viftade på sängen och lyssnade på rösterna som trängde in från rummet intill. Det kunde bara inte vara sant, det de sa.
Hon låg alldeles tyst och försökte höra vartenda ord som faster Leonie och faster Barbera sa, samtidigt som hon försökte förstå det ofattbara de talade om. Något fruktansvärt hade hänt hennes föräldrar, det förstod hon, men vad hade hon inte uppfattat.
Kimberlie ansträngde öronen till det yttersta för att höra vartenda ord de vuxna sa.
Vilka böcker kommer dessa ifrån?:)
Kommentera inlägget :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)